Qaqortoq (Hulkoffs kommentar) - Raubtier

Qaqortoq (Hulkoffs kommentar) Lyrics

Hur kan kölden bränna mig så svårt
Att hettan liknar glöd?
Hur kan vinden pina mig så hårt?
Den viskar om min dödVemod tynger varje steg jag tar
Jag fumlar blott tafatt
Jag ger vad liten gnista jag har kvar
Till grym subarktisk nattI gryningsljuset flammar brand
Jag ser ett öde, fruset land
Jag ser och ber för min själ
Jag fann Qaqortoqs is och snö
Jag tog farväl jag sade adjö
Jag ler, jag fryser ihjälSå stilla, så mäktig så obeveklig
Den tystnad som jag långsamt drunknar i
En kätting, ett fängsel av iskristaller
När natten är över är jag friVilsen i det frusna vita hav
Som ingen bäring har
Min viloplats skall även bli min grav
Evigt blir jag kvarJag följer blott vår allfaders kompass

Och ödets lumpna giv
Förlikad med mitt ödes tunga lass
Emot mitt efterlivI gryningsljuset flammar brand
Jag ser ett öde, fruset land
Jag ser och ber för min själ
Jag fann Qaqortoqs is och snö
Jag tog farväl jag sade adjö
Jag ler, jag fryser ihjälQaqortoq, du skymtar vid gryningsljusen
Ditt anlete skänker mig ro och tröst
Jag skådar i fjärran de varma husen
De skänker mig fröjd i mitt trötta bröstI gryningsljuset flammar brand
Jag ser ett öde, fruset land
Jag ser och ber för min själ
Jag fann Qaqortoqs is och snö
Jag tog farväl jag sade adjö
Jag ler, jag fryser ihjälI gryningsljuset brinner död
Likt fruset blod är himlen röd
Den ler men vill inget väl
Min tid är ute, allt förbi
om ögonblick är anden fri
Jag ger mitt sista farvälDen mäktiga, kalla lavinen rasar
Obändig, likt vårflodens vilda fall
Förlikning tar platsen från skräck och fasa
Ej ensam, ej sorgsen, ej längre kall
Song Discussions is protected by U.S. Patent 9401941. Other patents pending.